HUNDÄGAREN

Hur tolkar man protokollet?

De femgradiga skalorna är intensitetsmått som visar hur hunden uppfattat situationen. Det händer att hundar upplever flera av situationerna som starka och då flyr eller drar sig undan. Om rektionen blir mycket stark avbryts provet, för hundens skull, av beskrivaren. Ägaren kan själv kräva att provet skall avbrytas.

För den hund som visar upprepade undvikande och flykttendenser kan det vara tecken på att den behöver mer miljöträning och mer social träning – även om den går igenom provet!

Vad som är positivt eller negativt kan vara lite olika beroende på vilken ras man har. Det är rasklubben, uppfödarna och hundägaren som avgör var hundarnas idealvärden ligger.

Resultatet från MH skall bl.a. ge möjligheter att avelsmässigt, på längre sikt, behålla och förstärka det man tycker är bra och ändra det man tycker är mindre bra. En individs avelsvärde går bara att uttala sig om när man har syskonens, föräldrarnas och andra släktingars resultat.

PROTOKOLLET

Ett protokoll med många kryss i – upp till 31 stycken! Det är naturligtvis förvirrande, men kryssen ger en hel del information om din hund. Även om detaljerna kan vara intressanta bör du börja med att klumpa ihop reaktionerna i grupper som social kontakt, rädsla, nyfikenhet, lek, aggression och så vidare. Titta också lite extra på hundens förmåga att undersöka och avreagera på retningarna. Då får du en första bild av din hunds ”personlighet” som den visar i provet. Av praktiska och tidsmässiga skäl kan man inte beskriva hundar i alla avseenden. Hundaggressivitet finns t.ex. inte med bl.a. därför att det är svårt att hitta standardiserade ”figuranthundar”.

Lite hjälp på vägen

Tendensen att ta kontakt med främmande människor ser du i momenten 1a, 1c och i 8e ”spökena”. Tänk på att ibland kan överdrivet kontakttagande vara tecken på social osäkerhet. Hälsande och kontakttagande är tecken på social nyfikenhet men inte detsamma som gruppbildning, d.v.s. ”ska vi göra något tillsammans? Kanske leka?” Det ser du mer av i momenten 2, 5 och 9. En del hundar vill leka själva, andra leker när man uppmanar dem och ytterligare andra bjuder själva upp till lek. Gripa och bära, mom. 2b, 3b och 9b är beteenden som nyttjas i många brukshund- och retrieversammanhang. Resultaten kan skilja mellan lek och jakt beroende av skillnader i avstånd från föraren och att ett kastat föremål har en social ”laddning” beroende av relation till den som kastat. Detta avspeglar sig i dragkampen 2c. Hunden som inte förföljer trasan i ”förföljandet”, 3a, 3b,  kan naturligtvis inte heller gripa den. Om hunden kan koppla av eller den går upp i varv när inget händer beskrivs under mom. aktivitet, 4. Förmåga att skifta mellan inaktivitet och aktivitet är viktig i många sammanhang vid arbete.

Hundens eventuella rädslereaktioner visar sig huvudsakligen vid hantering 1c, överraskning 6a, ljud 7a, spöken-rädsla 8c och vid skott, 10. Reaktionerna ger en vink om eventuella behov av miljöträning, både fysisk och social. Tendensen att visahot beteenden, mer eller mindre starka, visar sig i kontakt 1a, hantering 1c, avståndslek hot 5b, överraskning 6b och vid spöken 8a. Bakgrunden till hot är oftast rädsla, därför skall man tillföra mycket social miljöträning vid överdrivnahotbeteenden. Bestraffningar brukar inte leda till långvariga resultat. Hundens nyfikenhet är användbar i många sammanhang, under provet visar hunden om den törs undersöka det den blivit rädd för eller tyckt varit underligt vid första exponeringen eller om den uppfattat retningen som svag och bara undersöker vad det är. Man kan skapa sig en viss uppfattning om hur självsäker hunden är. Tydligast kanske vid avståndsleken då hunden lämnar föraren för att undersöka vadfiguranten sysslar med. Moment nyfikenhet 5c, 6c, 7b och 8d. Om minnesbilden av en rädsleutlösare sitter kvar visar sig  vid moment 6d och 7c. En del hundar kan reagera med tydliga rädslereaktioner som snabbt försvinner medan andra reagerar svagare men har svårt att komma över obehaget. Med den senare hundtypen måste man t.ex. vara extra försiktig med obehag på träningsplatsen efter som hela platsen kan bli bestående obehaglig. Även om rädslan är borta kan hunden visaintresse av att undersöka retningarna, moment 6e och 7d. Hunden söker sig emot retningen i stället för från som vid kvarstående rädsla. Hur uppmärksam hunden är på sin omgivning och hur noga den vill kontrollera vad som händer visar sig bl.a. vid 5a och 8b. Värdefullt att veta vad hunden iakttar och på vilket avstånd.

Mentalbeskrivning ger en bild av stora delar av din hunds mentalitet men naturligtvis kan den aldrig bli fullständig. Kombinera den med andra iakttagelser som t.ex. beteende mot andra hundar, familjemedlemmar och bekanta och de funktionsprov som din rasklubb eventuellt arrangerar. Då kan du få en god uppfattning om vad ni behöver jobba mer på och vilken typ av aktivitet din hund är lämpad för. Alla hundar behöver något att göra där de får en roll i sin sociala grupp.

 Lycka till