Vad beskrivs hos hunden och varför vid MENTALBESKRIVNING HUND MH.

MH är nödvändig för hundar av brukshundras vid ev. registrering av avkomma i SKK men även för start i SBK´s provverksamhet efter 20020101.

Beslut om detta har skett i SBK, av oss medlemmar, för att visa den svenska myndigheten att i vår organisation är vi beredda att ta ansvar för den inte längre helt självklara rätten till hundsport och avelsarbete. Hundarna blir dokumenterade, uppfödarna medges ett instrument för urval, träning och hundägandet i allmänhet. Mål för utbildning av den enskilda individen kan lättare urskiljas efter ett MH. Argumenten är många, listan kan göras lång.

För en valpköpare ger MH viktig information om de tilltänkta föräldradjuren samt om deras ev tidigare avkommor. MH kan vara ett stöd vid val av kull och uppfödare. 

Beskrivningssituationerna är utprovade så att retningarna inte är så svaga att ingen hund reagerar, men inte heller så starka att alla hundar vill lämna platsen. Det vi egentligen mäter är skillnaderna i olika hundars uppfattning om retningarnas styrka eller intensitet. En hund kan uppfatta en retning som svag – vilket brukar utlösa nyfikenhet – medan en annan hund uppfattar samma retning som stark – vilket utlöser flykt.

De femgradiga skalorna är intensitetsmått som visar hur hunden uppfattat situationen. Det händer att hundar upplever flera av situationerna som starka och då flyr eller drar sig undan. Om rektionen blir mycket stark avbryts beskrivningen, för hundens skull, av beskrivaren. Ägaren kan själv kräva att avbryta.

För den hund som visar upprepade undvikande och flykt tendenser kan det vara tecken på att den behöver mer miljöträning och mer social träning – även om den går igenom alla moment!

Vad som är positivt eller negativt kan vara lite olika beroende på vilken ras man har. Det är rasklubben, uppfödarna och hundägaren som avgör var hundarnas idealvärden ligger.

Resultatet från MH skall bl.a. ge möjligheter att avelsmässigt, på längre sikt, behålla och förstärka det man tycker är bra och ändra det man tycker är mindre bra. En individs avelsvärde går bara att uttala sig om när man har syskonens, föräldrarnas och andra släktingars resultat, men generellt ska man undvika att använda rädda hundar i aveln även om de genomgått MH och således har ”känd mental status” enligt definitionen i sammanhanget.

Socialitet

Hunden som är ett flockdjur lever alltid i en primärgrupp (kärnfamilj), därutöver finns och knyts tillfälliga bekantskaper av större eller mindre betydelse för hunden.

Hur hunden agerar vid kontakt med främmande person/hundar kan se olika ut. Hundar kan vara mycket nyfikna på främmande människor/hundar, undersöker då mycket noggrant, t.ex. “läser” hunden på byxben och händer vilka hundar den nya människa har hemma eller nyss har träffat. Det är inte detsamma som kontakt och beskrivs inte heller under rubriken kontakt eftersom nyfikenhet beskrivs på andra ställen i protokollet.

Beteenden som beskriver kontakt ser olika ut. Dels hunden som förhåller sig passiv, visar intresse för en främmande vilket leder till fördjupad kontakt när den främmande ger anledning till det. Det finns hundar som inte visar något direkt intresse, de är neutrala drar sig inte undan. Det finns hundar som agerar överdrivet mot främmande, har ett överdrivet kontakttagande, hoppar och klänger, det utförs oftast som en agressions-dämpande signal då hunden är osäker i kontakt. Hunden kan även välja att ta initiativet till kontakt för att den på så sätt känner sig mer säker.

Om vi ser vi till de mindre lämpliga uppträdanden där hunden väljer att dra sig undan av ointresse för att stifta nya bekantskaper, eller avvisar kontaktförsök (av rädsla) genom att användaavståndsökande handlingar i form av hot, morrning/bett så förstår var och en vilka problem det kan medföra för hunden.  Dessa typer bör undvikas vid urval för avel.

Hantering och samarbete

I en flock pågår det ett ständigt samarbete, gruppen fördelar uppgifterna så att den som har störst talang för aktuell uppgift får lov att utföra det. I MH har testledaren till uppgift att engagera hunden i ett samarbete på en sträcka av 10 meter ut från föraren, det sker för att hunden söka hundens förtroende för- och vilja till samarbete med en ny bekantskap. Hunden tvingas aldrig med, stor omsorg läggs på att skapa förutsättning för en dialog mellan hund och den nya föraren, hunden väljer själv vad den vill syssla med under promenaden, en del hundar läser av markområdet, andra stretar framåt och söker annan aktivitet, några låser intresset mot föraren trots att de går med testledaren. Det ideala bör vara när hunden väljer att rikta sin uppmärksamhet på den nya föraren och då även visar beredskap till engagemang.

Då hunden återlämnas till föraren och kommit till ro, inleds en kontroll av vad hunden medger  av hantering från testledaren, här återspeglas i delar det som framkommit vid inledande kontakt. En viss glidning i uppträdandet kan ske beroende av hundens ”självförtroende”, den hund som tagit kontakt lugnt och sansat inledningsvis kan nu börja signalera osäkerhet och ett ökat kontakttagande, eller visar sin olust genom att dra sig undan och rent av avvisa. Det är en fördel för hunden i vardagen att tillåta sig bli hanterad av ”nya” bekanta t. ex i samband med veterinärbesök.

Leklust, gripande

Det är värdefullt att veta hur lätt hunden är att engageras i lek, att iaktta med vilket fokus hunden leker, föremålet - människan eller rörelsen. Vi beskriver med vilken intensitet hunden engagerar sig i lek, det ger tillsammans med hundens intensiteten i övriga beskrivningssituationer en bra bild av hundens generella aktivitetsnivå.

Hundars vilja och sätt att gripa tag i lekföremålet skiljer mellan individerna, det finns hundar som först undersöker, lyfter sedan in det i munnen i ett grepp längst fram i käken. Andra hundar greppar föremålet utan att kontrollera vad det är, de tar ett tag där de först når föremålet utan kontroll av vad det är.  Det finns hundar som tar tag i föremålet med full mun i ett stadigt tag, det är uppskattat att se. Hur hunden gör är ofta lika inom ”familjen”, nära släktingar visar samma utförande.

Att beskriva lusten och agerandet i en situation med dragkamp om lekföremålet speglar hundens intresse för social konkurrens, där växlingen mellan du eller jag /vi blir beskriven. Detta har betydelse för samarbete i olika inlärningssituationer.

Förföljande/föremålsintresse

Hos hunden, det rovdjur det är, har förmågan till jakt/förföljande betydelse för överlevnad. Att förfölja/jaga innebär dels att kunna lokalisera, förfölja och slutligen nedlägga bytet. På vilket sätt detta utförs har visat sig ha betydelse över generationerna. Den hund som förföljer och nedlägger byte är ofta lätt i utbildningssammanhang. Hur hunden eventuellt når/inte når bytet och på vilket sätt den griper är värdefullt att veta i avelsarbetet och utbildning av hundar. Hundar har olika intresse för att och mod till att förfölja. Några påverkas och störs av miljöeffekter, andra är osäkra eller saknar lust till jakt och avstår av det skälet i beskrivningsmiljön.

Vissa förföljer med mycket hög fart, utan att ha som mål att gripa, deras syfte är att  komma ifatt. Somliga hundar måste undersöka bytet innan de griper det, andra tar fullt grepp om bytet direkt.

Aktivitet/passivitet

Behoven skiljer sig mellan olika hundar för av att vara aktiva/passiva. Behovet kan ha olika ursprung, inre oro, förväntan m.m.. Det mest resurssparande sättet att förhålla sig när t.ex. föraren står still är att vara passiv men uppmärksam. Hur hunden uppträder under passivitets-momentet blir ytterligare en information om individen men även en information för avelsurval.

Den hund som är mycket snabb till handling kan missbedöma situationer, hunden startar ett beteende som inte passar in till det som verkligen händer ett sådant förhållningssätt är  ofta ett problem vid inlärning

Vi vinner information i MH om med vilket handlingsprogram hunden föredrar att agera eftersom det oftast blir syns som en första reaktion.

Hundar kan även vara mycket snabba med  att göra rätt!! Ett stort aktivitetsbehov hos hunden blir ofta synligt i form av gnäll, pip, grävande pinnplockande m.m., det stör koncentrationen. Ett balanserat aktivt uppträdande är eftersträvansvärt för en hund.

Avståndslek

Samhället, ägaren och uppfödare har stor nytta av att veta hur intresserad hunden är till engagemang i något som sker på längre avstånd från hunden. Varje hund har ett så kallat individualavstånd vilket utgör den gräns hunden har för att låta sig påverkas, de flesta hundar startar senast vid ca. 20 meter från sin position. Vissa blir rädda/osäkra då något sker på långt håll andra blir mycket intresserade och vill dit. Momentet “avståndslek” innehåller många komponenter för att utröna vad och hur hunden intresseras av i det som sker på långt håll, flera retningar ingår, mystik, uppfordran, lek och “flyende”. Då hunden släpps får man svar på bl.a. nyfikenhet, mod, lust till engagemang och vilja att samarbeta.

Överraskning, hastigt uppdykande – överraskande ljud

Vad gör hunden då den överraskas? Värdefullt att veta för ägaren, hundens spontana reaktion väljs mellan  ”flight or fight ” d. v. s.  att fly eller att stanna upp med lust att försvara! Beskrivning sker på två sätt, genom en visuell retning rakt framifrån och en ljudretning vid sidan. Hur hunden agerar har att göra med på vilket sätt den är disponerad, flykt eller angrepp, det är med antalet handlingar i de beteenden som används som protokolleras. Vid flykt kan en snabb hund nå ett långt avstånd utan att vara räddare än den som flyr en kortare sträcka!. Att angripa betyder inte att komma till bett, första reaktionen visar sig ofta som ett avancemang mot.

Nyfikenhet är viktig, när rädslan sjunker undan, med eller utan hjälp från föraren, önskar vi att hunden visar nyfikenhet för att nå avreaktion mot det upplevda. Utan avreaktion kan hunden inte bli neutral och öppen för nya intryck.

Långsamt närmande

Vi har även nytta av att veta hur hunden förhåller sig till ett långsamt närmande med en direkt hotbild, det är vad som sker i momentet med ”spökena” där hunden uppfattar den förstärkta munnen och ögonen som direkt hot, utan att associera detta till människa. Återigen får vi svar om vad hunden är disponerad för, att försvara, dra sig undan, underkasta sig eller vidmakthålla ett visst avstånd till det som händer. Hunden visar även mått på bl.a. koncentration, följer ett eller båda “spökena”, hela eller delar av momentet. Avreaktionen innehåller information om nyfikenhet, tid för att sänka rädsla, förtroendet för främmande människa mm.

Avslutningen med lek och gripande

På sätt som vid inledningen speglar hundens ev.  påverkan av beskrivningens situationer, och beskrivs som skillnad mellan inledning och avslut.

Rädsla och lång tid för avreaktion ger ibland en nedåtgående aktivitetsnivå.

Skottprov är ett moment som fyller kravet om hundens roll i tjänst och har i sitt utförande visat sig ha förmåga att visa betydande grad av arvbarhet.

I dagens omgivningsmiljö med olika former av ”smällare” och andra festivitas styrks ytterligare behovet av att beskriva hundens rektion vid överraskande skott.